Vilhelm kommer få stora öron, knappt så de orkar hålla sig uppe

Astrid kommer få en fin mustasch, precis som sin mor.

Lille lile Hjalmar först med att kurra, och skriker minst när man lyfter upp honom.

Verner, han verkar få en fräken till vänster på nosen, vilket tyder på att resten är vitt. En seychellois alltså!

nästan-gå

Katterna har börjat nästan-gå lite nu, ibland är magen någon centimeter över marken när de krälar. Här kommer lite flera bilder.

kattungarna

den här gången med öppnade ögon!

på allmän begäran

det är inte lätt att vara sötast i världen

Hjalmar protestrerar och ropar på sin mor.

Man kan börja ana lite färg på Vilhelms öron, det röda är nagellack för att skilja honom från hans bror.

Färgerna

En rolig sak med den här kullen är att det dök upp en del andra färger än vad föräldrarna har. Bägge föräldrarna är chokladfärgade orientaler, men Hjalmar är lila och hans bägge bröder är siames eller seychellois.
Lila är den blekta formen av choklad, som blå är den blekta formen av svart, och precis som blå dyker lila bara upp när katten har dubbelt anlag för dilution. Siames är även det ett recessivt anlag och är att beskriva som en ofullständig albinism. Kattens melanocyter kan endast producera färg på de hudområden som håller lägst temperatur, dvs öron, ansikte, ben och svans, resten av kroppen är vit eller beige. När kattungarna ligger i livmodern är det för varmt för att producera någon färg och ungarna föds därför vita, vid tre-fyra veckors ålder kan man avgöra vad det blir för färg på katten. Är katten dessutom förutom siames även vitfläckig kallas katten för en seychellois. Både seychellois och siames får djupt blåa ögon.
Jag visste att pappa Pacsuli var heterozygot både med hänseende på siamesanlaget och dilution, men kunde bara hoppas att Amerika var det fram till nu.

Inom kattsläktet är det vanligt med enäggstvillingar och det är inte helt orimligt att Astrid och Alice och/eller Vilhelm och Verner kan vara genetiskt identiska. Man kan aldrig med säkerhet säga att de är enäggstvillingar utan att DNAtesta dem bägge paren, men man kan med säkerhet utesluta det om de visar sig ha olika fenotyp, ex om Verner visar sig vara lila och Vilhelm choklad.
Det faktum att Alice och Astrid har olika fördelning av vit/choklad betyder ingenting då slumpen avgör detta i tidigt fosterliv och inte påverkas märkbart av genotyp.

Namnen

Kissarna börjar närma sig tre dygn och de gör alla stora framsteg. När de föddes vägde den minsta 82 g och den största 95 g, och nu har de ökat till mellan 110 g och 125 g. Det kanske inte ser så mycket ut för världen men de har ökat nästan en tredjedel av sin vikt på mindre än tre dygn. Magarna ser mer konvexa ut och fighterna om spenarna blir mer och mer intensiva.
Amerika verkar älska sin roll som mamma, spinner nästan hela tiden och tar så väl hand om de små.
Jag har namngett dem nu, och de har alla fått namn av svenska författare.

Först ut är bröderna Verner och Vilhelm


Alice och Astrid




och sist och minst Hjalmar

Honungskattens första kull

På eftermiddagen den 13 april 2010 föddes den första kullen i mitt nyligen grundade katteri. Fem starka och friska ungar blev det, tre pojkar varav två siames eller seychellois och en enfärgad lila oriental. Alla siameser- och seychelloiskatter föds kritvita för att vid några veckors ålder börja producera sin färg. De bägge flickorna är sin mor upp i dagen, dvs choklad och vita orientaler.
Födseln började med en smärre dispyt mellan Amerika och mig som berörde lämpligaste platsen för nyfödda kattungar. Mamma katts förslag vad på tredje våningen i min garderob, mellan kjolarna och byxorna. Mitt förslag var den sedan länge förberedda bolådan med elektrisk värmedyna och för ändamålet införskaffade handdukar. Konflikten löstes med en kompromiss vi bägge kunde acceptera, under täcket i min säng.
Föräldrarna till kullen är min hona Amerika osh bs 03 och pappa är den ungerske importhanen Pharaos Hearts Pacsuli osh b som bor i Almunge på partylines kennel och katteri.
Jag tror kombinationen kommer att bli mycket lyckad, Pacsuli kommer förhoppningsvis att bidra med låg öronplacering, lång och rak nostavla och fin uttalad haka, och Amerika står för öronens storlek och eleganta långa ben, svans och kropp.